När en placering bryts talar man ofta om “sammanbrott”.
Men bakom ordet finns något större. För ett barn innebär det ännu en flytt. Ännu en relation som inte höll. Ännu en ny start.
För socialtjänsten innebär det nya beslut, nya kostnader och nya akuta lösningar.
För familjehemmet kan det innebära uppgivenhet och ibland att man väljer att sluta helt.
Frågan är: varför uppstår sammanbrott egentligen?
Det är sällan ett enskilt beteende som avgör. Ofta handlar det om bristande stöd runt omkring. Om att familjehem står för ensamma. Om att behandlingen inte är tillräckligt integrerad i vardagen. Eller om att insatsen inte fullt ut anpassats efter barnets faktiska behov.
– ”När vi pratar om sammanbrott behöver vi våga titta på strukturen runt barnet, inte bara på barnet självt”, säger Veronica Tiger, ansvarig för familjehem och öppenvård på Samskapa.
Ett starkare stöd runt familjen
Samskapas arbetssätt bygger på att ingen behandlingsfamilj arbetar ensam. Varje placering omges av ett behandlingsteam där ungdomen har en egen behandlare och där stöd finns tillgängligt dygnet runt. Det innebär att svåra situationer inte växer sig för stora innan de fångas upp.
Handledningen är kontinuerlig, men det stannar inte där. Teamet är aktivt närvarande i ärendena, med tät uppföljning och ett gemensamt ansvar för helheten.
Det är en av förklaringarna till att sammanbrottsfrekvensen är låg även i ärenden som präglas av komplex problematik.
Kontinuitet i stället för omstart
En annan avgörande faktor är kontinuiteten. Samskapa arbetar med en sammanhållen vårdkedja, där behandling kan påbörjas på HVB, fortsätta i behandlingsfamilj och avslutas med öppenvård i hemmet. Samma organisation, samma metodiska grund, samma behandlingssyn.
Det minskar risken för att barnet behöver börja om med nya vuxna, nya regler och nya förväntningar varje gång insatsen förändras.
När stödet är samordnat och relationerna får tid att växa, ökar också möjligheten till varaktig förändring.
Förebyggande arbete är mer än en ambition
Att förebygga sammanbrott handlar inte om att undvika svåra situationer. Det handlar om att vara rustad för dem. Om att ha strukturer, kompetens och närvaro som håller när det blåser.
Det kräver resurser och tydlighet men det är också det som i längden skapar stabilitet, både för barnet och för systemet runt omkring.
– ”Det handlar inte om att göra mer. Det handlar om att göra rätt från början och att stå kvar”, säger Veronica Tiger.
För varje sammanbrott som undviks finns en ungdom som slipper ännu en flytt. Och en familj som får bättre förutsättningar att lyckas.
Vill du veta mer om hur Samskapa arbetar för att förebygga sammanbrott?